Friidrott samlar flera olika sporter under sitt paraply, alltifrån kulstötning till långdistanslöpning. En gemensam nämnare är att de flesta grenarna inom friidrott tävlar på en gemensam friidrottsarena.
Genom historien har elitidrottare varit drabbade av skador på grund av de intensiva träningspassen och tävlingarna som idrottare på toppnivå utsätter sin kropp för. Trots förbättrad sjukvård och förebyggande vård förekommer det fortfarande skador inom idrotten. Ofta handlar det om överbelastningsskador, men även olyckshändelser som fall eller en annan akut händelse kan leda till långa uppehåll från träning och tävling. Artros är ett exempel på skada som visserligen främst drabbar äldre men också förekommer hos elitidrottare i grenar med hög belastning. Om du drabbas av artros i knä eller andra leder är det viktigt att få rätt behandling så tidigt som möjligt. Hos Joint Academy får du en personlig fysioterapeut som du har kontakt med via din mobil. I mobilen kan du enkelt se vilka övningar du ska göra och där kan du även kan följa din utveckling.
Från antikens arenor till dagens friidrott
Till friidrotten hör de sportgrenar som organiseras av det Internationella friidrottsförbundet, International Association of Athletics Federations (IAAF). I Sverige är det Svenska Friidrottsförbundet som ansvarar för friidrotten och till skillnad från internationell friidrott räknas till exempel inte gång till friidrott i Sverige eftersom det hör till Svenska Gång- och vandrarförbundet.
Friidrott hör till de sporter med längst historia. Redan under antiken arrangerades tävlingar på arenor där de aktiva tävlade i bland annat diskus, spjutkastning och löpning. Det var dock inte förrän långt senare som friidrotten skulle komma att bli mer organiserad med fastställda grenar på programmet. Under 1800-talet började Storbritannien att arrangera friidrottstävlingar och 1896 gick det första olympiska spelet av stapeln i Aten. IAAF bildades 1912 med syftet att skapa gemensamma regler för friidrotten.
Under 1900-talet växte friidrotten i popularitet inte minst genom de olympiska spelen vart fjärde år som lockade många friidrottsintresserade åskådare. Under det kalla kriget, d.v.s. mellan 1950-talet och slutet av 1980-talet hade friidrotten en stor politisk betydelse där framgångar inom friidrotten blev ett sätt att visa upp sitt lands fysiska styrka. Under denna tid dominerade Sovjetunionen och andra öststater friidrotten men efter Berlinmurens fall har det framkommit att flera av dem ägnade sig åt organiserad dopning.
Från att tidigare ha varit dominerad av europeiska och nordamerikanska länder har friidrotten under andra halvan av 1900-talet blivit en global sport med medaljörer från hela världen. Även Afrika har nått stora framgångar inom främst långdistanslöpning där Kenya och Etiopien har en otrolig toppbredd på sträckorna från 5000 meter och uppåt.
Friidrottens tävlingar avgörs i normalfallet på en stor utomhusarena med en gräsmatta i mitten och löparbanor i tartan runtomkring. Det finns även tävlingar som hålls inomhus, men då är löparbanan endast 200 meter istället för 400 meter. Inomhusmästerskap började inte arrangeras förrän i slutet av 1900-talet och på grund av det begränsade utrymmet är inomhusgrenarna färre än utomhus.