Löpargrenarna inom friidrott består av distanser från 60 meter ända upp till marathon-sträckan på över fyra mil. Grenarna handlar alla om löpning men träningen för en 100-meterslöpare är väsensskild från den träning som en maratonlöpare bedriver.
Inom alla friidrottsgrenar krävs en bra grundstyrka i hela kroppen. Att träna upp styrkan hemma går lika bra som att göra det på ett gym om du inskaffar några enstaka träningsredskap. En stång som sätts upp i en dörrkarm är ett enkelt sätt att få ryggträning som kan vara svårt att få utan redskap. Att göra hantellyft i olika vinklar på en träningsbänk gör också att du enkelt kommer åt att träna både rygg, bröst och armar.
Korta distanser
Sprintdistanserna på 60 meter till 400 meter kräver starka lår och explosiv kropp som kan prestera maximal fart under några sekunder. De flesta som tränar friidrott på hög nivå brukar specialisera sig på antingen 60 och 100 meter eller 200 och 400 meter eftersom de kortare distanserna kräver ännu mer muskelstyrka än de längre sträckorna som även kräver en viss uthållighet och tålighet för mjölksyra. Träningen för en sprintlöpare består av mycket tung styrketräning och korta intervaller på bana i högt tempo. Ofta används en tung släde vid intervallträningen för att öka motståndet och bygga upp styrkan i kroppen. En hel del av träningstiden används också för att slipa på starttekniken upp ur startblocken eftersom en bra start ger en bättre tid.
Medellånga distanser
Till medeldistanslöpning räknas sträckor på mellan 600 meter upp till en engelsk mil vilken är 1 609 meter. En medeldistanslöpare behöver både vara uthållig och snabb för att kunna spurta ordentligt i slutet av loppen. Träningen består av både tung styrketräning och långa löp-pass som mixas med intervallpass på bana. Explosiva hoppövningar och löpteknik är andra viktiga delar i en medeldistanslöpares träningsprogram.
Långa distanser
För att anses tillhöra grenen långdistanslöpning ska sträckan vara minst 3000 meter men ibland räknas också sträckor på 2000 meter till långdistanslöpning även om den sträckan är väldigt ovanlig i tävlingssammanhang. Inom friidrotten är marathon den längsta sträckan och sträckor som är längre än 4,2 mil räknas istället till ultradistansen. En långdistanslöpares träningsprogram består för det mesta av många mils löpning i distansfart och elitlöpare ligger ofta på 15 till 20 mil varje vecka. Ungefär två pass i veckan brukar bestå av kortare intervallpass på bana i högt tempo eller ett snabbdistanspass utomhus. Under tävlingssäsongen minskas antalet mil för att kroppen ska få en formtoppning och prestera maximalt på tävlingarna.
Även om du inte vill träna friidrott professionellt finns det mycket att lära av friidrottsträning för den vanliga motionären. Att inte bara springa samma löprunda i vanligt tempo utan att istället variera träningen med intervaller och styrketräning gör att du kommer att springa snabbare och på köpet få en roligare och mer varierad träning.